Religion, Terror and Future of Reason
Sam Harris, 2004, 336 s
Sam Harris är filosof och forskare i ämnet neurologi. Den bok han har skrivit är något av det mest kompromisslösa, välformulerade och intelligenta jag har st ött på i debatten om religionens förödande inverkan på mänskligheten. Harris argumentation är genomgående knivskarp och skulle pulvrisera alla argument från en eventuell religiös motdebattör. Nu förblir Harris utan motståndare eftersom det ligger i religionens själva väsen att inga rationella resonemang eller motiv behövs för att uppehålla en religiös tro. Harris ställer frågor om begreppet tro i sig, vad det är, var det kommer ifrån, och varför vi godtar ståndpunkter och världsåskådningar som skulle betraktas som mentalsjukdomar om de inte var för att de föreskrivits i någon av de globala religioniernas böcker.
Både gott och ont har åstadkommits i religionens namn, men Harris visar på ett mycket övertygande sätt att de det onda överväger mångfalt. Han öser ur religionens aldrig sinande källa av ofattbara och helt irrationella grymheter genom historien och sätter strålkastaren på dagens fundamentalister. Alla religioner är av ondo; kristendom, judaismen och islam får alla bära sitt ok. Han går hårt åt den kristna högern i dagens USA, som om den får hållas sakta men säkert kommer att förvandla världens mäktigaste land till en teokrati: ”Not only do we still eat the offal of the ancient world, we are positively smug about it.”
Men i dagens värld vilar den största akuta faran inte överraskande i den fanatiska islamismen. Harris ser islamismen som en våldsförhärligande dödskult och backar upp sina påståenden med sida upp och sida ner med häpnandsväckande citat ur Koranen (som om det inte skulle räcka med en dagstidning). Han inkluderar dock inte mysticism, de österländska filosofierna, i begreppet religion, då dessa ”religioner” enligt Harris är rationellt grundade. Däremot ingår fanatiska ideologier, som nazism och kommunism, i begreppet faith. Jag kan köpa att att extrema politiska ideologier kan likställas med religion, men att mysticismer skulle undantas för att de är rationellt grundade är ett argument som svajar en aning. Möjligtvis kan de ses som mindre viktiga i detta sammanhang för att de oftast är tämligen harmlösa. Sam Harris tes och bön är att vi måste lyckas genomföra ”the end of faith” under nästa generation, annars väntar mänsklighetens undergång genom de konflikter denna tro kommer att ge upphov till. Kombinationen av fanatiska religiösa strider och allt mer kraftfulla och lättåtkomliga massförstörelsevapen kan bara sluta på ett sätt.
The only angels we need invoke are those of our better nature: reason, honesty, and love. The only demons we must fear are those that lurk inside every human mind: ignorance, hatred, greed, and faith, which is surely the devil’s masterpiece. … The days of our religious identities are clearly numbered. Whether the days of civilization itself are numbered would seem to depend, rather too much, on how soon we realize this.
Om allt detta låter arrogant, intolerant och svårsmält: läs boken och försök själv finna dina argument mot Harris resonemang. Det är lärorikt.
P.S. Gissa om Sam Harris har tvingats skaffa skyddade personuppgifter efter att ha författat denna bok? Boken är ju ett något mer kraftfullt inlägg i debatten än en slarvigt tecknad rondellhund. D.S.
NOM 